Klockan är 06:39. Jag har gett upp på att försöka somna om. Har varit vaken sen klockan 4 och innan dess har jag inte sovit så djupt. Herregud, allt är bara en mardröm. Jag fattar det inte? Hur kan man gå från att älska någon och prata om att flytta ihop till att vilja göra slut?
Jag vet inte vad jag ska göra! Och jag hatar det! Jag håller fan på att gå sönder, gråta sönder. Herregud jag kan inte sluta tänka på det heller, det äter upp mig inifrån och så ska jag jobba om några timmar och jag vet inte hur det ska gå. Fan alla grejer som han har här som jag måste lämna tillbaka och alla grejer jag har där. Gud, jag vill verkligen inte det här! FAN! FAN FAN fan...
Fan jag älskar honom så jävla mycket. Så mycket. Jag kan inte fatta att det här händer, snälla kan inte någon bara... jag vet inte, göra allt bra igen?! Jag kan inte sluta tänka, på honom, på hans familj, på oss, på allt. Jag som trodde vi hade det så bra, jag trodde verkligen att vi hade det bra. Jag vet inte, har jag varit blind som inte sett de felen han tycker vi har? Visst vi bråkar lite men gör inte alla det? Jag trodde det men kanske inte. Jag vet inte, jag vill bara att allt ska bli bra igen. Jag vill ha honom så jävla mycket, jag fattar inte att jag har förstört det här. Jag var så jävla nära på att böna och be "snälla lämna mig inte" men det var tur att jag inte gjorde det. Jag var nog tillräckligt patetisk.
Alltså det sitter i mitt huvud hela tiden, hur fan kan man gå från att älska någon till att inte tycka att man borde vara tillsammans längre? Jag fattar inte.. Herregud. fan...
Han har sagt att han ska ringa idag. Han har sagt att han måste tänka några dagar. Jag vet inte hur jag ska stå ut! Speciellt inte ifall han inte ringer idag vilket skulle vara typiskt han att inte göra det. Jag vet inte vad jag ska göra om han inte gör det. Jag kommer sitta som en jävla uggla vid mobilen idag. Shit, det gör så ont. Är det här normalt?
3/29/2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar